Dags att komma igång…..

Inser att det är väldigt länge sen jag uppdaterade min blogg, och det börjar klia i fingrarna att få skriva igen. För mig har det varit en förändringens tid de senaste åren, och det har inte funnits den ro eller tid som krävs för att kunna sitta ner i ett lugn och formulera mig. Tänker att all kreativitet kräver en form för närvaro. Har man inte den blir det svårt att få det där flytet.

Idag fick jag besök på mottagningen av en tidigare klient. Hon hade sett att jag behövde lite hjälp med mina sociala medier och kom upp med ett fång av positiv energi och varm glädje. Lärde mig bland annat hur jag sorterar mina stories och hur jag kan interagera mer med mina följare. För mig som sitter ensam på mottagningen känns det verkligen kul att kunna ha mer kontakt utåt. Hon lyfte mig och fick mig att känna mig duktig när jag vågade använda det nya hon lärt mig.

Senaste veckorna har Svenska Dagbladet publicerat flera fina artiklar kring ätstörningar med anhörigas perspektiv. Det är en sjukdom där anhöriga bär så mycket och de känner sig oftast otroligt ensamma i sitt kämpande. Många gånger är deras barn ”vuxna” och det är inte alltid lika lätt att samarbeta med vården. Men det krävs ”en by” för att slåss mot denna sjukdom, och anhöriga är den by vi behöver ge all styrka, stöd och kraft, vare sig barnet är 16, 25, 30 eller 35 år. Det är alltid någons unge. Detta är ett ämne jag vill och tänker skriva mer om.

Jag vill också skriva mer om ätstörningsvården generellt. Vad upphandlingar i Regionen kan leda till och kosta både för samhället men också för den lilla människan som fångas i dem. Detta började långt innan beslutet kom att inte förnya upphandlingen med Mando. Det senaste decenniets kaos i ätstörningsvården i Stockholm är häpnadsväckande.

Men just idag är målet bara att komma igång och skriva igen. Komma över den där jobbiga, inre tröskeln och inse att det är så himla roligt att skicka ut text i världen. Min röst blir hörd och jag får känna mig kreativ och levande.

Tack för att du tittade in! //Helena